En flicka är ung och saknar erfarenhet av livet när hon blir gravid. Det sker en kväll medan skoldiscot pågår, bakom staketet in till skogen och hans händer är varma och mjuka. Hon är nyfiken på första gången. De båda är unga som vill ta steget in i vuxenvärlden. Musiken hörs ut, ungdomar skrattar och sommaren är nära.
En kvinna är vuxen och har två barn i sitt äktenskap. Hon träffar en främmande, spännande man på konferensen dit hon åkt med sina arbetskamrater. God mat och gott vin, dans efter middagen och en het kärleksstund till efterrätt. Imorgon är en annan dag.
Jag känner också hon som blir gravid igen. Hon som lever med ett motstånd som besegras om och om igen. Män tror att de äger hennes kropp och betalar gärna mer för att slippa skydda henne. Det är ju mycket skönare utan kondom. Det känns mer i kuken och känslan av makt berusar honom. Han ser henne inte. Men du och jag vet att hon fortfarande har drömmar.
Det växer ett barn i deras kroppar. Ett litet hjärta som tickar, organ som utvecklas och små viftande armar och ben som vill utforska världen. En liten kropp som vill få kärlek och spränga gränser.
En av dessa kvinnor får stöd av vänner och familj. Inget är omöjligt. Den lilla människan är älskad innan han är född och alla väntar och längtar. Planerar och glädjs. Hon är ung och vill säkert ha barn i framtiden. Men hon vill gå klart skolan. Festa. Vara ung. Hon avskyr alla val som måste göras. Hon har inte bestämt sig än.
En av kvinnorna talar med kuratorn som rekommenderats av barnmorskan. Hon får all fakta. Men hon berättar inte att hon redan vet. Hon känner till risker för komplikationer om hon väljer abort. Hon vet vilket lidande hon kommer att utsätta sin familj för då hon berättar att hon bär på ett litet syskon till barnen där hemma. Hon vet att hon kommer bli en ensamstående mamma oavsett vilket val hon gör. Den lille som växer i henne ger henne styrka och en känsla av att klara allt. Iallafall det mesta. Hon undrar om hon kommer att orka fostra ett barn till. När barnet är 15 år är hon 60 år. Hon har inte bestämt sig än.
En kvinna beställer en tågbiljett till staden söderut. Till staden i ett annat land. Hon har sparat lite av pengarna hon tjänat på att inte skydda sig. De räcker till resan, övernattning på ett hostel och lite varm soppa som serveras i den lokala kyrkan. Magen har växt, det rör sig i henne och det känns overkligt när hon ser avtryck i huden av en liten hand, kanske en fot. Och den lilla ger en hälsning när det är dags för kvinnan att försöka sova. Liksom för att påminna om att livet inte är slut. Det är bara början.
I staden i ett annat land promenerar hon med sin nyfödda i en filt. Ömt bär hon sin dotter, men hon måste skynda sig. Hon får inte ångra sig. Beslutet är taget. Valet är ett av de svåraste en kvinna kan ta. Nu är hon framme. I väggen till det stenmurade huset finns en lucka gjord av metall. På väggen bredvid luckan finns en instruktion om hur man gör. Luckan kan bara öppnas en gång. Man ska lägga in det lilla barnet, helst nyfött, på det vita lakanet som täcker delar av en madrass med tryck av rosa och blå nallar, gula ballonger och en liten clown som skrattar glatt. En sensor reagerar och personal sluter luckan så att all insyn försvinner. De tar hand om barnet som lagts i en så kallad Babyklappe. Kvinnan ser sitt nyfödda barn för sista gången och kan för alltid minnas fågelkvittret och suset i öronen i samma stund som luckan sluts.
