Jag bet honom inte!

Med nån slags spiralsug och hans fingrar i munnen, och tandsköterskan jämte som assisterade låg jag där och darrade. Tänkte som jag brukar göra; när jag är på gyn vore det mycket lättare att ligga i tandläkarstolen. Och när jag är hos tandläkaren tänker jag att den där gynundersökningen minsann är lättare att genomföra, trots att man ligger där med benen i vädret och visar upp “paradiset”.

Det började dagen innan. Efter en lång dag med arbete på miljökontoret och därefter årets sista kommunfullmäktige var jag trött och godissugen. Satte mig bekvämt i soffan och prasslade av pappret. Den såg så god ut!

Aj! Och där satt tandkronan fast i lakritskolan jag precis stoppat i munnen. Jag spottade ut det, kolan och tanden stirrade tillbaka och jag tyckte mig höra ett HA!

Och eftersom jag inte är jätteglad över tandläkarbesök svor jag tyst inombords. Dessutom visste jag att det skulle kosta. Det skulle bli den dyraste kolan jag nånsin haft i min mun!

Jag hade tur att få en tid snabbt, trots julstress. Tog kronan med mig i en liten plastpåse, la mig i stolen och jäklar vad det isade när han rengjorde platsen där tandkronan skulle sättas tillbaka!

Och mitt i hans arbete med min tand säger han:

-Andas lugnt, Anette, annars spänner du dig så tungan är i vägen.

Andas lugnt?? Spänn dig inte?? Det räcker ju med att se vilka verktyg han har förberett! Så lätt är det ju inte att bara släppa på oron, det är ju ingen jäkla picnic man är på! Dessutom ställde han frågor om hur det kändes, kunde jag bita ihop, skavde det någonstans? Som om det går att svara med allt möjligt i munnen!

Nu är det ändå på sin plats att berätta att Johan är världens bästa tandläkare. Han har tålamod med mig, skrattar åt mina skämt, och han är försiktig. Och han lyckades även denna gång att lösa mitt problem. Tanden sitter där den ska. Jag har inte ont. Och jag är redo för all god julmat.

Men kolor ska jag aldrig äta mer. Och jag ska aldrig mer klaga på tandläkare. Han gör ett fantastiskt jobb med en rädd patient som mig. Jag bet honom inte i handen som jag brukade göra med tandläkare när jag var liten. Så visst ser han nöjd ut. Och förresten, jag biter inte gynläkare heller.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *